# Hur har ni låtit era sjuka illrar somna in? Author: AlbaStiffler Jag har ju en insulinomsjuk illerhona på 7 år. Funderar ibland på hur slutet kommer bli, än så länge är hon rätt frisk och pigg, men det går ändå utför. **Ni som haft illrar med sjukdommar som ni känt till och som ni vetat att de kommer dö av, hur har ni låtit er iller somna in?** Min andra iller Beda åkte akut till veterinären av annan cancersjukdom, dock mycket mer akut och plågsam. Hon blev dock avlivad där på sjukhuset och det kändes lite opersonligt att låta henne dö på främmande plats, även om  avlivningen var det mest "humana" för henne. Så jag funderar över om man ska låta Alba somna in hemma i trygg miljö, **om hon inte** verkar ha smärtor, eller om man ska ta henne till veterinären, med all den stress det innebär. Hur tänker ni? \*snörvel\* ## Comment 1 Author: emoflickan Det kan nog variera lite från iller till iller. När vi åkte in med Albin visste jag att det var dags, men albin var en såpass trygg iller att han var aldrig stressad hos veterinären, därför kände jag att han kunde somna där i lugn o ro hos mig... Kanske kommer jag ta ett annat beslut med bilbo som också har insulinom, vi får se. Det är klart att det blir mer opersonligt hos veterinären, men o andra sidan gjorde dom allt för att underlätta för oss, dvs lämnade oss ensamma med albin och lät oss sitta så länge vi behövde..släckte ner lite.. så dom gör så gott dom kan. Det enda som känns bra nu i all smärta är att albin fick somna innan han hade något ont, det intygade ash till mig o jag litar på det. Det enda som betyder något är att han hade det bra utan smärta och fick välja själv när det var dags..(han visade verkligen att nu matte orkar jag inte mer).. \*suck..gråter lite mer\* ## Comment 2 Author: Sara Endast en av de 10 illrar jag har mist har självdött och på henne märktes inget innan hon dog knall och fall. En skadade jag så svårt i en olycka att han dog inom 5 minuter. De andra har blivit så dåliga att jag tagit dem till vetrinären för avlivning. Ex: de har börjat kissa på sig av att tumörer trycker på blåsan, de har haft svårt att gå, de har bara sovit sovit sovit. Jag har märkt väldigt väl när mina sjuka djur har tröttnat på livet. Det syns i deras ögon och deras sätt att vara. Då vill jag inte fördröja deras lidande utan tar med dem till veterinären även om det är förbannat tufft att ta det beslutet. ## Comment 3 Author: smurfb Jag tycker man ska dra gränsen när man håller illern vid liv för sin egen skull och inte illerns.... ## Comment 4 Author: JossanH Det finns faktiskt de veterinärer som gör hembesök och avlivar djuret hemma! det vore helt klart ett alternativ för mig.. Nu är jag inte där med någon av mina små älsklingar men att låta en sjuk iller som i tappat livsgnistan få gå runt hemma och vänta på att den ska självdö är inget alternativ för mig.. Hoppas bara jag är tillräckligt stark för att ta beslutet! Ett värdigt slut är nästan lika viktigt som ett värdigt liv tycker jag.. Och det innefattar inte att ligga och tyna bort och självdö hemma... ## Comment 5 Author: AlbaStiffler #3> Absolut. Men just med insulinom är det svårt. I så fall ska man avliva illern direkt när den fått sin "dom", även om den då är rätt pigg och kan leva ett år till. Som med min alba. hon är pigg och verkar inte ha ont. Men hon magrar lite, och är inte lika aktiv. Men hon är fortfarande med, trots att hon fått medicin i ett halvår. Min gräns går nog precis som #2 säger, när man ser att de inte orkar längre och om de har ont. Då åker jag akut till veterinären och är inte rädd för att avliva. Bäst vore om man dock fick avliva dem i hemmet och kunde unvika det stressiga djursjukhuset. Det fick jag göra med en hund jag hade förr, som hade diabetes, hon fick sprutor hemma, av distriktsveterinären, och det kändes mest rätt för oss alla. ## Comment 6 Author: smurfb #5, jag tror nog illern själv vill leva vidare med insulinom även om eviga pillret på morgonen är förjävligt... men när det gått så långt att illern inte själv orkar längre och enda anledningen till att man inte avlivar är för att man själv som ägare inte orkar med det.. då har det gått för långt. Då håller man illern vid liv för sin egen skull.. ## Comment 7 Author: AlbaStiffler #6> Jepp, håller helt med. Eller när de slutar äta/dricka/röra på sig... ## Comment 8 Author: Sara Bilbo hade insulinom och gick ungefär ett år på medicin. Medicinstunderna var jättemysiga för de fick medicinen krossad med några droppar vetegroddsolja. Så en kväll så var Bilbo lite vingligare än vanligt och fick svårt att gå på golvet utan mattor, benen bara gled, annars var han helt allert och nyfiken. Dagen efter åkte jag in akut med honom till veterinären och avlivade honom. En iller ska ha livskvalitét om den ska leva vidare. En medicinerad insulinom som inte ger några symtom är inget en iller har ont av. Däremot så ger medicinen biverkningar i längden, i form av minskad muskelmassa, infektionskänslighet, svårare att läka sår, bukighet osv. ## Comment 9 Author: [Borttaget] Jag vill låta mina illrar dö hemma med familjen runt sig i en hemvan miljö, inget stress och pet och påk i den. Den ända gången jag kan tänka mig att avliva där är om djuret lider eller har för ont, då tar jag hem en veterinär som avlivar här hemma bland vännerna och i en helt stressfri miljö. Bara vi i familjen runt om honom/henne. ## Comment 10 Author: Ceciliaolucifer Vi tar hem en veterinär när våra djur ska avlivas. Det kostar en hel del men att det alternativet finns är guldvärt för min familj, dessutom det enda alternativet för oss. Min älskade Lucifer har Lymfom (gråter varje gång jag måste erkänna att han har Lymfom.) och jag gör vad som helst för honom. Även när det kommer till att hjälpa honom att somna in den dagen hans hemska sjukdom har tagit överhand. När den dagen kommer så tvekar jag inte. Nej, nu började jag gråta! ## Comment 11 Author: TanjaS Alla mina illrar som avlidit (3 stycken) har lämnat detta jordeliv hos vetrinären på mottagning eller djursjukhus... Två stycken var dåliga på morgonen och somnade in på kvällen, en av spruta och en för egen hand... Tussana fick jag veta att hon hade två tumörer i binjurarna men vi fick 1,5 vecka ihop innan jag tog beslutet att ge henne den insomnande sprutan och då hade hon sluta äta... ## Comment 12 Author: AlbaStiffler #9 och #10> Vad har det kostat att ta hem en veterinär? Är det en distriktsveterinär man tillkallar / söker efter på gula sidorna? Uppvuxen på en bondgård som barn, och där rännde det alltid veterinärer. De hjälpte mig avliva en hund en gång i hemmet, vilket kändes mer rätt än att ta henne till sjukhuset.  Men jag har ingen koll på vad som gäller för "privatpersoner" och deras sällskapsdjur nu när jag flyttat ut till villa på landet. ## Comment 13 Author: smurfb Jag har aldrig upplevt att någon iller tycker det är stressande att vara hos veterinären. Snarare mest nyfikna. Kostnaden är nog rätt försumbar att ta hem en veterinär. ## Comment 14 Author: AlbaStiffler #13> Jo, jag har illrar som blir stressade hos veterinären. Stiffler vägrar sitta i bur och blir jättestressad om han blir instängd. Han blir tom stressad av de små undersökningsrummen... Lite klaustrofobisk. Alba blir jättemammig och vill bara gömma sig innanför tröjan. Så gör hon inte hemma. Så nog är det en otrygg miljö för många. Luktar massor av alla okända djur åxå. En liten "kul" historia, såhär i efterhand, var när vi var inne akut med Beda som skulle avlivas (vilket inte alls var kul) . Hennes buk hade svullnat upp som en ballong under natten (vätskefyllts pga tumörer) och hon kunde knappt gå, bakbenen pekade lixom utåt av den fyllda buken. Hur som helst väntade vi på veterinären i ett litet undersökningsrum och jag släppte ner henne på golvet där hon fick springa runt lite. vad gör den dössjuka illern (som ändå var rätt pigg)? Jo hon springer fram  till avloppet/golvbrunnen och börjar riva upp locket. Hon lyckas och dyker ner i brunnen med huvet. Ska bara rensa lite... hehehe... Såhär i efterhand känns det rätt bra att veta att hon var så pass välmående till slutet, trots att hon säkert hade ont. och att hon inte vart stressad av veterinärbesöket.  Men det känns ändå inte bra att behöva utsätta dem för denna lilla stess (även om den i detta fall inte var av dåligt slag, men stressad/uppjagad blir de ju ändå när man besöker främmande platser).  Nä, nog är priset försummbart, men det är ändå intressant att veta vad kostanden kan tänkas vara för att ta hem veterinär. Minns inte vad det kostade när vi var inne och avlivade Beda hos djursjukhuset, men jag minns att enskilda kremeringen kostade en slant. Inget hutlöst, och absolut väl värt det, men minns ändå att det inte var helt billigt. Från sjukhuset får man ju inte ta med sig kroppen hem, om den inte kremerats. Själv tyckte jag det var jobbigt att lämna ifrån mig hennes kropp i flera veckor (som det tog att kremera den, hur 17 kan det ta så lång tid???) innan jag kunde hämta hem henne igen. Så en fördel med att avliva dem hemma är att man inte behöver kremera dem. Man kan säkerligen lämna iväg dem för kremering om man vill dock. Men hemma kan man "gräva ner" dem direkt på passande djurkyrkogård (och ja, jag vet att man inte får begrava ens djur var som helst utan att det egentlgien ska det ske på en godkänd djurkyrkogård). :) ## Comment 15 Author: Ceciliaolucifer #12 Vi bokade en tid med en veterinär som gjorde hembesök. Leta i gulasidorna efter privata veterinärer och ring och fråga om dem kan göra ett hembesök. Nu var det lyckligtvis många år sedan vi behövde ta ut henne och då betalade vi henne 1500 kr för att göra hembesöket. Sen tillkom kostnaderna för själva insomningen och resersättning. Jag ska höra mig för och se ifall det var 1500 kr. Jag har för mig att det var så. Men kan ha fel, det v ar många år sedan! Jag tycker att det är ett fint sätt att kunna göra det hemma. Ett djur som är så sjukt att det behöver avlivas visar nog inga synliga tecken på stress vid sista besöket hos veterinären. ## Comment 16 Author: TottsiGirl Jag lät Gustav somna in på Blå Stjärna i Göteborg. Det syntes att han hade gett upp och inte ville mer han pep när jag tog ihonom :( Han hade massa cancer kunde inte gå.. Men då var valet för mig enkelt att åka till veterinären jag tänke inte låta honom lida ens en sekund mer än vad han var tvungen till.. Visst var jag tokledesen men så fort han somnat in det kändes så skönt för jag visste att då slapp han lida mer.. ## Comment 17 Author: AlbaStiffler #15> Nej du behöver inte kolla upp det för min skull. Var bara intressant att veta ungefär vad det handlar om. Och nu vet jag rätt bra... #16> Jepp, när det är akut så är det akut... då vill man gärna handla snabbt...