Annons:
Etiketteravelartiklar
Läst 14317 ggr
Faxlin
3/26/07, 2:56 AM

VAD ÄR EN EGENSKAP?

Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.

Tidigare har det understukits hur viktigt det är med klara avelsmål och seriöst avelsarbete. Nu ska vi prata lite om egenskaper.

Här har vi då understukit hur viktigt det är med bestämda mål med aveln. Och vikten av hårt avelsarbete. Här kan vi nu förtydliga de kraven med att vi måste veta exakt vad vi vill förändra hos djurstammen. Och hur vi har tänkt förändra den. Vilka egenskaper vill vi ha hos våra illrar? Och vad är en egenskap?
En egenskap kan lättast beskrivas med att det är vad som helst som vi kan väga, mäta eller beskriva hos illern. Hur vi gör när vi väger, mäter eller gör våra beskrivningar inverkar till stor del hur lyckad våran avel blir. Genom att tänka ordentligt i förväg kan vi inverka på de vanligaste egenskaperna. Genom att använda så exakta värden som möjligt ökar chansen till ett mer effektivt avelsarbete.

I aveln är det dock inte bara de ärftliga egenskaperna. Detta gör att man måste kunna se de miljöbetingade egenskaperna också. Enligt den stimuleringsmodell som finns inverkar miljöbetingade egenskaper en avrbarhet på upp till 80 %. Så även här gäller det att sätta sig in i innan man börjar med avel. Vad är det som är miljöbetingade egenskaper och hur inverkar miljön på de genetiskt ärftliga egenskaperna. Detta är en halv vetenskap och många anser att man klarar av att avla utan denna kunskap. Det räcker med två söta illrar, en hane, en hona så blir det några valpar.
Vi brukar kalla dessa för Ouuups kullar. Det är dessa kullar som tas av illerägare som plötsligt bestämmer sig att deras iller passar till avel, helt utan att läst på och skaffa sig den kunskap man är moraliskt skyldig att införskaffa innan man börjar experimentera med en djurstam som redan nu har stora problem.

Av: ÅsaF

Datum för publicering

  • 2007-03-26

Cave quid dicis, quando, et cui
Audiatur et altera pars

Annons:
[Falo]
3/26/07, 9:43 AM
#1

Själv vill jag bara se avel som inriktar sig på hälsa men jag vet att jag är lite extrem i mina åsikter

många efterfrågar stora illrar exempelvis men vad händer om alla avlar på stora illrar? Kommer inte det leda till ohälsa med tiden? Jag får kännslan av att genomsnittsvikten på tamillrarna ökar, stämmer det? Vad händer i såfall om vi upptäcker att det medför ohälsa för sent, går det då att minska ner storleken på illrarna igen utan problem?

Jag tänker på samma sätt då det gäller färgerna. Alla vill ha många teckningar att välja på, många av de olika teckningarna kommer från linjer där det finns genetiska defekter som påverkar djurets hälsa. För att sprida en speciell teckning väljer många att avla vidare på vissa osunda linjer som en följd av bristen på sunda linjer med den önskade teckningen. Vad händer om vi alla en dag skulle inse att vi står med en massa färgglada teckningar men som lider av olika former av ohälsa? Om vi plötsligt kommer underfund med att det endast är den naturliga teckningen/färgen som är sund, finns det då tillräkligt av den naturliga färgen för att vi ska kunna arbeta oss tillbaka till en sundare illerstam? Kommer det leda till desperata försök med inavel på nytt för att återfå den färg/teckning vi haft från början? Kommer den färgen efter det vara sund? Nä.. då kommer den naturliga färgen vara av samma kvallitet som de vi skapat genom vår önskan att ha varierande färgerna.

Sjukdommar, hörselskador och annan ohälsa är naturligt och kommer alltid att finnas. En del ohälsa vet man är ärftlig den bör man definetivt undvika. I andra fall kan det finnas ohälsa som man inte vet om den kan vara ärftlig, den tycker jag att man som uppfödare "bör" undvika så gott man kan. Ohälsa man vet är miljöbetingad och inte kan ha med arv att göra tycker jag man kan bortse ifrån.

Nallebjörna som många strävar efter tycker jag inte heller känns helt rätt. Men där tycker jag det är lite mer upp till var och en hur de ska avla på den punkten. Visst vill man ha illrar som går att hantera men de får gärna vara illrar också. Finns linjer där man avlat så hårt på snällt psyke att illrarna har lika mycket attityd som en sköldpadda i solsken….är det rätt?

Enomia
3/26/07, 7:36 PM
#2

Intressant skrivet av både Falo och Åsa.

Men Falo, är det inte bra att ha som avelsmål att illrarna blir så bitfria som möjligt? De ska ju fortfarande vara illrar, dvs busiga och pigga. Men du menar alltså att det finns linjer som har blivit helt slöa dessutom? Och då håller vi ju med, så ska det ju inte vara.

Enomia

[Falo]
3/27/07, 12:56 AM
#3

#2: Självklart vill jag att illrar ska vara så bitfria som möjligt men avlar man med syfte att få mindre och mindre bitiga illrar så tror jag att det även påverkar deras psyke för övrigt i längden och gör dem mindre lekfulla, bitandet är en viktig del av deras lek med varandra och det nöjet vill jag inte ta ifrån dem. Det jag älskar med illrarna är deras olika personligheter som de visar så starkt. Jag vill kunna ha såväl mysillrar som lite mer skarpa illrar.

Enomia
3/27/07, 1:08 PM
#4

Vi ska vara ärliga och säga att vi föredrar mysillrar. Å andra sidan måste de samtidigt vara lekiga, och visst illrar leker ofta med munnen Glad Det är möjligt att genom att avla på bitfria illrar så blir de allt passivare om aveln fortsätter medvetet i den riktningen. Men samtidigt är nog illerns lekighet något som är ganska kopplat till jaktinstinkten och därmed inte så speciellt mottaglig för att avlas bort. I kattvärlden har det i och för sig visat sig att jaktinstinkterna i princip avlas bort. Så man ska nog vara försiktig i att inte avla för hårt på lugnt temperament hos iller. En iller ska ju vara en iller. Så vi håller med.

Enomia

AlbaStiffler
3/27/07, 1:13 PM
#5

Mina illrar är extremt snälla/lugna och leker väldigt lite. Själv tycker jag många gånger att det är tråkigt. Samtidigt som det är skönt för de gör väldigt lite hyss. Så att avla på för lugna illrar som mina tycker jag skulle vara trist. Mina leker i bästa fall några minuter varje vecka. Resten av tiden går de bara runt och sniffar lite, spanar på saker, men gör inte så mycket.

MimmieM
5/22/07, 7:52 PM
#6

Zeke är lika aktiv som en filbunke, men en kelgris, det är charmigt visst. Men jag vill ha mina små rivjärn att bråka med, det är ju därför jag valde att ha en iller och inte något annat djur :)

Carpe Diem

Annons:
Upp till toppen
Annons: