Är hon deppig?
Jag och sambon börjar bli riktigt oroliga för våran Molly, vi var borta över helgen för tre veckor sen och efter det har hon bettet sig konstigt, hon leker inte längre.
Hon fick stanna hemma när vi åkte iväg och vi ordnade så att två personer höll koll på henne och lekte lite. Ingen av dem hade märkt nått särskillt på henne och hon hade inte ätit nått konstigt eller skadat sig. Vi tror dem för hon äter inte konstigt utan de är samma mängd som förut och hon har inte tappat i vikt, när jag var med hon till vetrinären för att kolla öronskabb bad jag dem att kolla om de var nått fel o de kunde inte känna nått men gjorde en röntgen för att vara helt säker då de inte var jätte vana illrar. De fanns inga synliga fel.
Det är så konstigt alltihop, dagen vi kom hem var hon jätte glad o flög omkring o dansade o hoppade o var ett litet yrväder, så som en iller är. men efter det är det som hon tappat allt de där. Vi kollar maten så hon äter ordentligt, vi kollar så hon har vatten o dricker ordentligt, hon har leksaker att leka med och vi har varit här och försökt busa med henne men hon vill inte. Hon bajsar inte konstigt och har inte ont.
Något vi märkt förutom att hon inte leker med oss är att hon tycker inte om att bli klappad längre heller. Hon har inget emot att sova med oss o bli klappad då, men om man försöker klappa henne när man kommer hem så vill hon inte, utan backar en bra bit o går o lägger sig.
Vi tycker de är jätte konstigt o vet inte vad de kan vara o undrar om hon rent av kan vara deppig? I helgen fick hon följa med oss in till stan där de va lan o fick busa med våra kompisar som hon mött förut o då under två av de 4fyra dagar vi var därså blev hon jätte glad o busig, men de försvann igen när vi kom hem…
Vad är fel, kan hon känna sig deppig o ensam? Borde vi skaffa henne en illerkompis o se om de blir bättre? Snälla hjälp, hjärtat går i tusen bitar när jag ser henne så här.
Hej!
När vi hämtade hem Chino var han 6-7 månader gammal och hade bott med en massa illerkompisar, den första veckan hos oss var han superglad och busig och lekte som en galning, men sen hände samma sak som ni beskriver, han slutade leka och busa och verkade liksom deppig. Allt annat var bra och inget fel enligt veterinär.
Det tog ett par veckor men sen gick det faktiskt över av sig självt och han är nu lika lekfull som första veckan… Jag antar att den naturliga förklaringen för Chios beteende är att han förstod att han hade blivit ensamiller och blev lite deppig ett tag, precis som vi människor kan vara lite deppiga i perioder.
Hennes "chock" kanske också kom lite i efterhand, hon kanske förstod när ni kom hem igen att ni hade lämnat henne, och så är det kanske lite efterskalv liksom.
Fortsätt att försöka leka, köp någon kul leksak, gå på långpromenad, hitta på något kul tillsammans så är Molly säkert snart på banan igen :)
Okej ja de känns ju aningen betryggande att veta, men Molly är ju 2,5 år gammal och vi har haft henne ett litet tag nu så jag förstår inte riktigt. Men de kan kanske vara de du säger att de är "efterskalv", men varför blev hon lekig o glad när vi åkte bort med henne? Inte lätt det här men jag hoppas det går över för henne, känns som hon är så himla ensam hela tiden o funderar på skaffa en kompis åt henne ändå nu i sommar när de kommer valpar. Men tack för svar uppskattas verkligen!
Jag håller tummarna för att hon ska bli sitt riktiga jag igen :) Annars så tycker jag definitivt att ett tillskott kan vara en bra idé. Fler illrar är bättre än en om jag får tycka, hihi :)
Jag kommer inte riktigt ihåg men jag tror att Lilith gjorde precis samma sak efter vi fått hem henne. Tyson var också sådan efter flytt, blev lite låg och stressad och det tog nog nästan två månader innan han var sig själv igen. Förmodligen är det en reaktion på att de bytt hem och att de nya förutsättningarna tar lite tid att smälta.
Vilket egentligen inte är något konstigt, tycker det är lite samma själv när man flyttar, först är man pepp och sen hinner verkligheten ifatt och man måste lära sig hur livet i det nya funkar eftersom det aldrig är precis samma som innan. Visst är djur anpassningsbara, men de flesta behöver nog tid på sig att acklimatisera sig.