Vår illertjej har ett märkligt(?) bitbeteende
Vi har fått en illertjej omplacerad till oss och nu har bitträningen börjat. Men ibland tycker jag att hon har ett underligt bitbetéende och därför tänkte jag kolla om någon kan ha bra tips för hur vi skall hantera hennes bitande.
Hon är väldigt energisk och far som en liten dragracer genom huset. Hn är också väldigt klyftig och påhittig. Hon kan iband leka tafatt med oss, framförallt på morgonen då och är i full gång.
Men förutom vid de tillfällena är hon inte särskilt kontaktsökande utan hon leker mycket själv. Till bitandet då: När hon är nära oss och inte bara skuttar i ren lek så liksom zoomar hon in på en genom att stryka upp, sniffa intensivt och sedan hugga - hårt! Med händer biter hon inte fingrar utan går på mjukdelarna om de är fria. Försöker krypa upp i ärmar och byxor så hon kan hugga en i det mjuka köttet på armar/ben. Puttar man då bort henne hugger hon gärna igen. Eller så springer hon iväg och leker själv. Plockar man upp henne och håller om axlarna brukar hon vara lugn en stund och kan sedan gnaga lite när det blir tråkigt, men det känns mer om typiskt valpbetéende tycker jag i alla fall. Problmet är mest att vi inte får till någon kontakt med henne som inte innebär bitande och fyande.
Min förra valp var väldigt bitig men det var alltid lek eller att han ville ned när an bar honom, han sökte aldrig upp handen för att bita bara. Kanske är hennes beteende normalt ändå, bara att jag inte sett det förut?
Just nu när hon biter fyar vi, väser till men då springer hon iväg och sedan kan det ta 8 timmar tills hon söker kontakt alls igen. Har även provat att bara lugnt plocka upp henne och hålla henne om axlarna när hon bits. När hon slappnar av klappar jag henne och när hon nafsar styr jag bara bort det. Efter ett itet tag när hon är lugn släpper jag ned henne. Då brukar hon ockå gå iväg.
Vi har beställt hem laxolja som kommer om någon dag som vi tänkte använda för positiv träning.
Finns det någon här som har ngra idéer eller tips på hur vi skall ställa oss till bitträningen?
Jag tycker det låter ganska "normalt". Min första tanke är att ni måste få henne att se att kontakten med er inte bara är negativ. Bra att ni ska börja med positiv förstärkning! Vissa illrar snöar in på vissa kroppsdelar. Jag har tex en fotbitare och en som föredrar handleder. Med handledsbitaren, som även kan bita på andra ställen men föredrar handleden, har jag fått fjäska något enormt för att vi skulle få en fungerande relation. Varje gång han skötte sig var det "barnröst" och massa beröm. Minsta lilla positiv sak lyftes upp och belönades. Ni behöver nog börja om lite på ny kula. När jag fick hem en Iller som var "bitig" byggde jag vår relation med vitaminpasta. Varje gång jag tog upp henne Dick hon först några slick. Så gjorde vi länge. Och vi fick en fantastisk relation.
Sajtvärd på Iller.ifokus
Som Jossan säger, vissa snöar in på vissa delar :) Jag har haft handledsbitare, knogbitare och näsbitare. Helt bitfria i övrigt men just den där lilla biten hud har varit oemotståndlig. Lösningen har för mig varit att helt enkelt inte bjuda in till bett på den platsen.
Hon låter helt klart otrygg vilket är naturligt i ett nytt hem. Hon behöver mycket positiv förstärkning för att få upp förtroendet. Ett litet förslag istället för att fya högt och väsa när hon biter kan vara att lyfta upp henne under bettet, säga neeeej med lugn och djup basröst. Testa sätta fram handen och se om hon biter igen och inte släppa ner förrän hon gett upp. Ge då belöning och beröm och släpp ner. Så gjorde jag med en bitit hona och det funkade bra.
Själv gillar jag inte att provocera fram bett genom att erbjuda det. Då blir det mycket negativitet mellan människa och djur. Att istället undvika konflikter (ignorera dåligt beteende eller bara säga ifrån med rösten och skyl era mjuka delar i början) och lyfta fram och berömma ett bra beteende tycker jag ger en mycket mer stabil och bättre relation. :)
Sajtvärd på Iller.ifokus
Det beror ju helt på vad man har för iller och hur man låter när de biter. Låter man bestämd men inte aggressiv i sitt nej blir det en fråga om dominans. Jag ser det inte som provokation utan mer en kontroll på att illern förstått vad det är den får och inte får göra. Man ser om den öppnar munnen för att nypa igen och kan på så vis avstyra den. Självklart ska man se till att det slutar med framgång och beröm.
#5 att erbjuda en kroppsdel för att kunna korrigera är för mig att provocera fram ett oönskat beteende.vad du än önskar att få ut av det så är det för mig provokation. Oavsett om du är aggressiv eller bestämd så blir det en form av dominans när du korrigerar. Och dominans leder ofta till att en osäker relation blir än mer otrygg. Istället för att avstyra ett oönskat beteende kan du belöna ett önskat. Jag ser nog inte varför dominans skulle få illern att lättare förstå vad som är okej och inte..
Sajtvärd på Iller.ifokus
Hej alla! Tack för råden, vi har jobbat på att bygga ett positivt förhållande med tjejen och det går helt åt rätt håll. Funderar på om hon kanske ser lite dåligt också på grund av hur hon reagerar ibland (sämre än genomsnittsillern).
Nu kommer hon och vill vara med oss och vi kan leka utan hårda bett och blodvite. Hon blir fortfarande uppspelt och kan bita hårt i sängen och på soffan, men det blir också långsamt bättre :)