Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu (3) Senaste inläggen

01 - Allmänt Artiklar Avel Berättelser Bilder Blocket Annonser m.m. Butiker och länkar Delad glädje är dubbel glädje Filmklipp Foder och godis Färg / Päls / Teckning Försäkringsfrågor / Föreningsfrågor Gratulationer och Glädjebetygelse Iller Beteenden/ Relationer Illern i Media/ Litteratur Kunskaps trådar Leksaker/ Sovställen/ Burar/ Rum Medlemmars Illrar/ Hemsidor/ Bloggar Namnförslag OL. Olika Lekar OT. Off-Topic Omplaceringar/ Säljes/ Köpes Resa Sajten & iFokus Saker att tänka på. Semesterhem/ Efterlysningar/ Samåkning Sjukdomar/ Hälsa/ Operationer Snacksaligt om iller Tips/ Accessoarer/ Aktiviteter Träffar Träffar ( som varit ) Tävlingar Uppfostran Uppfödare Utställningar Älskad och saknad, men aldrig glömda!
Illern i Avel

Hälsorisker för iller honor i avel!

2006-03-12 18:07 #0 av: Faxlin

Denna artikel är inte skriven för att skrämma någon utan för att ge alla chansen att veta vad som kan hända. Vad det är man beslutar sig för att riskera när man väljer att ta sin kull. Sådant som att man riskerar livet på sin hona när man väljer att ta valpar är något viktigt och något alla bör ta i beaktande innan man väljer att avla. Jag hoppas också att denna artikel ska kunna hjälpa er att se de fel som kan bli i tid för att rädda eran hona undan en onödig död.

 

Mycket kan hända under dräktigheten och valpningen som faktiskt innebär livshotande faror för honan. Denna artikel är inte skriven för att skrämma någon utan för att ge alla chansen att veta vad som kan hända. Vad det är man beslutar sig för att riskera när man väljer att ta sin kull. Sådant som att man riskerar livet på sin hona när man väljer att ta valpar är något viktigt och något alla bör ta i beaktande innan man väljer att avla. Jag hoppas också att denna artikel ska kunna hjälpa er att se de fel som kan bli i tid för att rädda eran hona undan en onödig död.

Honan löper största risken för komplikationer vid förlossningen. Detta gör att det är otroligt viktigt att man har sin iller hona under uppsikt under förlossningen.
Kolla upp en veterinär och dess journummer i god tid innan förlossningen är beräknad, för går något galet är det bråttom.

Om din hona är svag och glansig i ögonen under förlossningen måste du åka med henne till en veterinär. Det händer också att honan ej får ut valparna, detta kan bero på att antingen har man två valpar som vill ut samtidigt, eller en valp som ligger fel. Eller så har honan kanske inte tillräckligt starka värkar för att föda fram sina valpar. I alla fallen behöver man uppsöka veterinär. Om honan har dåliga värkar behöver hon till en veterinär som då medicinerar henne med samma medicin som används på katter för att få igång deras värkarbete.
Har man otur räcker det inte med medicinering utan att det krävs ett kejsarsnitt. Mer om kejsarsnitt kan du läsa i artikeln "Kejsarsnitt på iller honor".

Det kan också hända att en valp dör inne i livmodern under dräktighetstiden. Om detta sker går det fort. Valpen förruttnar inne i honan och när fosterhinnan spricker så förorsakar detta likförgifning hos honan. Drabbas hon av detta är det brottom om man vill ha en chans att rädda henne. Valparna går i detta läge inte att rädda.
Därför ska man vara noga och hålla koll efter flytningar hos honan, om något är fel inne i henne, är det genom färgen och lukten på flytningarna man får första informationen.

 

Juverinflammation är en annan risk man utsätter sin iller hona för. Det är en infektion som kan drabba digivande honor. Det är viktigt att man undersöker sin hona åtminstone en gång om dagen för att snabbt kunna ge henne veterinär hjälp om hon blir sjuk.
För att undersöka om din hona har juverinflammation tar du upp honan och känner igenom områdena runt spenarna. Dessa områden ska vara mjuka. Även om honan har haft sina valpar flera veckor ska man fortsätta att hålla koll på henne för att en juverinflammation kan komma när som helst.
Om honan får juverinflammation måste hon genast till veterinären för att bli behandad med antibiotika. Om inte juverinflammationen behandlas kan infektionen sprida sig i resten av kroppen och bli livshotande.

 

Chansen att honan klarar av att få valparna kvar vid en juverinflammation i tidiga stadiet av valparnas liv är obefintlig. Utan då får man rikta in sig på att få behålla sin hona vid liv. Det kan gå att rädda valparna om man har någon annan hona i sin närhet som nyligen fått en kull med valpar. Om den honan acepterar valparna kan deras liv gå att rädda. Även om det skiljer ca 2-3 veckor mellan valpkullarna brukar det kunna gå bra. 

 

Cave quid dicis, quando, et cui
Audiatur et altera pars

Anmäl
2006-03-12 18:40 #1 av: AmmiG

En annan komplikation som kan inträffa, är att ett foster dör under dräktigheten. När fosterhinnan spricker runt det döda fostet, orsakar det förgiftning i livmodern och då är det bara några få timmar det handlar, om för att rädda honan. Valparna går inte att rädda.

Anmäl
2006-03-12 18:56 #2 av: Faxlin

Ja jusst ja. Hur kunde jag glömma likförgiftningen? Hualigen, den är inte rolig den inte.
Ska se till att få med detta i artikeln också.
Tack för hjälpen Ammi.

Cave quid dicis, quando, et cui
Audiatur et altera pars

Anmäl
2006-03-12 21:14 #3 av: Veronica

Tar väl upp alla mina problem jag haft med mina kullar:

Kull 1: 2 valpar kom ut normalt. Dagen efter hos veterinären kom 3 missbildade valpar ut efter en värkstimulerande spruta. En valp dog efter ca 1 vecka, den andre dog för 2 år sedan 8-9 år gammal

Kull 2: Samma hona som första kullen. Värkarna satte igång men inga valpar. Kejsarsnitt hos veterinären som varken hon eller valparna överlevde.

Kull 3: Efter min angorahona (innan jag visste vilka problem de kan ha). Hon födde 10 valpar helt normalt, men en efter en dog de. Den sista dog efter en vecka. HOn hade inte tillräckligt med mjölk.

Kull 4: Efter en halvangora. Hon bet ihjäl alla valpar utom en som jag lyckades få tag i precis när den föddes. Den valpen överlevde bara 1 dag.

Kull 5: Många år senare efter en massa övertalning från Åsa =) så parade jag Lillan. 7 valpar föddes (en dödfödd) helt normalt. En valp dog 3 dagar senare (var liten från början). 2 av de 5 kvarvarande valparna är konstaterat döva.

Kull 5: Andra kullen på Lillan. Hon födde 13! valpar i rask takt innan jag vaknade. En död och de andra satt fast i varandra pga ihoptrasslade navelsträngar (Troligen kom de i så snabb följd att Lillan inte hängde med). Efter mycket pilljobb att sära dem råkade jag klippa av en tass på en av de sista valparna. Men allt var inte frid och fröjd. Dagen efter födelsen hade samtliga valpar gått ner mellan 1-2 gram (födelsevikter på 8-9 gram) och 3 var döda. Åkte till veterinären och medan jag väntade på att få komma in dog ytterligare 2 valpar. Lillan röntgades men ingenting syntes på plåten. Veterinären kände dock en knöl i magen på Lillan, men eftersom inget syndes på röntgen så trodde han inte att det var någon fara. Och mjölk hade hon (han lyckades pressa fram några droppar). Väl hemma levde bara 5 av valparna. En levde dagen efter, den dog dock på eftermiddagen. 5 dagar efter födseln hittar jag en nyfödd valp i illrarnas hus. Den var helt "benlös", slapp och slemmig. Alla benen hade lösts upp och det var därför som den inte hade synts på röntgenplåten (pratade med en annan veterinär och kom fram till detta).

Kull 6: Samma år och samma hane på Lillan. Resulterade i 8 friska valpar (en föddes dock i bajslådan, men jag lyckades få igång den) 3 dagar före beräknade nedkomst. Hon födde den första valpen tillsammans med de andra illrarna som turligt nog inte gjorde den något. Dock är 2 avlivade pga aggression och en har troligen cancer.

Kull 7: Lillans sista kull. 2 valpar syndes på ultraljudet. Inga synliga tecken på värkar 42:a dagen, inte heller 43:e. Veterinären bad mig vänta till dag 44 pga att dag 42 var räknat från första parningen. Dag 41 fanns det fosterrörelser, dag 42 var de svagare, dag 43 fanns det inga alls. Dag 44 föder Lillan fram 2 döda valpar vara en är väldigt missbildad (troligen suttit fast i födelsekanalen länge).

Kull 8: Minis första parning (Beldin) slutade dock i skendräktighet (min första). Inga valpar syntes på ultraljudet. Beldin parade även en till hona (Kiara) som även hon blev skendräktig. Jag tror att anledningen kan vara att det var sena parningar, Beldin kom ur brunst 2 veckor efter sista parningen

Har även råkat ut för mjölkstockningar, men bara på Lillan, första gången fungerade det med enbart massering i varmt vatten 2 ggr per dag, andra gången fick hon antibiotika.

En av mina honor (Kull 4) blev skendräktig bara av att lukta på en hane (kastrerad eller ej spelade ingen roll) eller att man tog henne lite för hårt i nackskinnet, så jag hade mycket sjå för att få till den parningen och så slutade den i att hon bet ihjäl sina valpar....=(

Då får flytta på denna text om du inte tycker att den hör hemma här Åsa =)

Amor vincit omnia

Anmäl
2006-03-12 21:30 #4 av: Faxlin

Jag tycker det är super bra att du delar med dig av de erfarenheter du har Veronica. Jag vet ju sedan tidigare att din avel inte direkt varit kantad med rosor. Men det är bra för andra att få se vad som kan hända också.
Jag har ju klarat mig rätt bra egentligen. Fast några bakslag har det lyckats bli. De på Nikita innan jag fattade att hon inte var bra, och då jag använde en hane som inte heller var så bra.
Mvh Åsa

Cave quid dicis, quando, et cui
Audiatur et altera pars

Anmäl
2006-03-12 22:19 #5 av: AmmiG

Qui är efter en hona med angora-anlag. Problemet var inte brist på mjölk, utan att mjölken inte var tillräckligt näringsrik, för att valparna ska kunna överleva. Hela kullen, 8 valpar, handmatades med 1 - 3 timmars mellanrum i 1½ - 2 veckor dygnet runt. Dagen innan nästa hona fick sina valpar och kunde ta över, dog den 7 valpen i kullen.

Anmäl
2006-03-13 07:18 #6 av: Paula

Man skulle kanske beskriva juverinflammation (mastit) lite mera ingående. Det finns ju två olika typer, den som kan komma tidigt och den som kan komma senare under digivningen. (Det står med om dem i Iller Vademecum). Och skillnad på mjölkstockning och mastit.

Anmäl
2006-03-13 10:16 #7 av: Faxlin

Det var ett bra förslag Paula, den här artikeln var lite mer för att berätta om de problem som kan dyka upp. Sedan finns det ju massor som man kan fördjupa sig i fast dessa väljer jag att publisera som egna artiklar. Detta är mer övergående vad som kan felas. Därav anledningen till att jag gått in extra på kejsarsnitt till exepel i en egen artikel. Hellre flera små artiklar om de specifika sakerna än en jätte lång som är jobbig att läsa för folk.

Cave quid dicis, quando, et cui
Audiatur et altera pars

Anmäl
2006-03-13 14:36 #8 av: Johannah

Ammi: Hur vet du att den honans mjölk inte var tillräckligt näringsrik? Jag har nämligen aldrig någonsin tidigare hört talas om att en hona som har anogra bakåt men som inte själv är angora ska ha haft problem med mjölken. Så jag blev lite nyifken. :)

Anmäl
2006-03-26 03:06 #9 av: AmmiG

Johannah: Que's mamma hade angora anlag. Que Vivra [den som lever] är enda överlevande valpen från den kullen.

Anmäl
2006-03-26 12:53 #10 av: AmmiG

Honan hade synliga indikationer på att hon bar angora anlag. Därför blev hon kvar hos oss efter parningen.

Hon hade överskott på mjölk, en mjölk som till utseende och näringsinnehåll, mer liknade skummjölk än modersmjölk.

Anmäl
2006-03-28 23:11 #11 av: klarsferrets

En dräktig hona kan oxå få havandeskapsförgifting och även detta kan sluta väldigt illa honan får lätt feber men som i rasande fart stiger till över 40 gr . En iller hona bör ej ha över 39 om så är fallet så ska honan direkt till vetrinär .Detta hände Micha

Anmäl
2006-03-28 23:33 #12 av: Madde

Vad bra det är med iller.ifokus där informationen kommer fram snabbt. Det är något jag tycker är bra.

Medarbetare på Iller.ifokus och Sajtvärd på vin.ifokus.

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.