Annons:
Etiketterartiklaravelslexikon
Läst 7304 ggr
Faxlin
2007-04-20 04:55

Avelslexikon K

Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.

Här kan ni läsa om ord inom aveln på K.

Koppling.

Gener på samma kromosom nedärvs i stor utsträckning tillsammans och sägs då vara kopplade till varandra.

Korsning.
1. Parning mellan individer av olika raser, raskorsning.

2. Parning mellan individer av olik art, artkorsning.Avkomman blir oftast steril, se korsningsbarriär.

Korsningsavel.

Systematisk tillämpning av korsning i ett avelsprogram. Vissa typer av korsningsprogram har givits särskilda namn:
Återkorsning.  Parning av avkomma till föräldrar av olika ras med djur från den ena föräldrarasen.

Alternerande återkorsning. Återkorsning i flera generationer med växling mellan ursprungsraserna i varje generation.

Rotationskorsning. Korsning mellan tre eller flera raser på så sätt att man hela tiden använder korsningshondjur medan handjuren för varje generation i tur och ordning väljs ur de ingående raserna i ständig rotation.

Treraskorsning. Vanligen systematisk korsning i varje generation mellan hondjur, som är korsningar mellan två raser, med handjur av en tredje ras utan att raserna växlas så som i rotationskorsning.

Fyrraskorsning. Fast korsningsprogram mellan fyra raser där han- och hondjur i slutledet båda är korsningsdjur mellan två av de fyra ursprungsraserna.
**
Korsningsbarriär.**

Med korrsningsbarriär menas att två arter inte längre fortplantar sig och ger fruktsam avkomma genom parning med varandra. Korsningsbarriären kan vara definitiv, på grund av kromosomskillnader som stör normal bildning av könsceller. Korsningsbarriärer uppstår ofta först som beteendeskillnader vilka minskar parningsbenägenheten mellan arter. I det skedet kan barriären ännu brytas. Sådana barriärer finns mellan vissa hunddjur. Coyote och hund parar sig normalt inte, men ger fruktsam avkomma om parning sker. Ju längre tid sådana beteendebarriärer upprätthålls desto större är sannolikheten för att också definitiva genetiska barriärer bildas.

Korsnigseffekt.
Avkomma efter korsning mellan djur av olika raser inom en och samma art visar ofta ökad livskraft, förbättrad fruktsamhet, lägre sjuklighet, mindre förekomst av ärftliga defekter och sjukdomar samt ökad mental stabilitet. Denna effekt kallas korsningseffekt, eller heterosis, och beror i första hand på att all inavel bryts vid korsning så att gener med negativ verkan inte kan dubbleras, homozygotiseras, hos avkomman.

Kromosom.

Kromosomer är trådformade färgbara kroppar i cellkärnan och bärare av arvsanlagen. De förekommer parvis i kroppsceller men antalet halveras vid bildande av könsceller. De båda kromosomerna i ett par är normalt lika. Ett kromosompar bestämmer kön. Hos hondjur är båda kromosomerna lika i detta par och betecknas XX. Hos handjur är de olika och betäcknas XY. Handjurets spermier kan därför bära endera X- eller Y-kromosom och blir därför avgörande för avkommans kön.

Kvalitativ nedärvning.

Nedärvning i egenskap som kan indelas i enkla klasser, ex nedärvning av pälsfärg (svart, vit, gul osv) och hårlag (korthår, långhår,strävhår) eller defekter (ex långsvans, stubbsvans).

Kvantitativ nedärvning.

Nedärvning i egenskaper som kan indelas i klasser först efter mätning, vägning eller bedömning, ex kroppsstorlek, olika typer av prestationsförmåga osv.

Kvalitativa och kvantitativa egenskaper.

Se kvalitativ och kvantitativ nedärvning.

Könsbegränsade egenskaper.

Egenskaper som bara kan utvecklas hos det ena könet trots att båda könen bär gener för egenskaperna. Förmåga att producera mjölk och ge di är således könsbegränsad till hondjur men anlagen nedärvs också via handjuren till deras döttrar.

Könsbundna egenskaper.

Egenskaper vars utveckling styrs av gener som är belägna på könskromosomerna.

Könskromosom.

Se kromosom.

Könspåverkade egenskaper.

Egenskaper som förekommer hos båda könen men är påverkade i olika grad av exempel könshormoner, det kan gälla exempelvis olika utveckling av kroppsdelar, exempel kraftigare benstomme och muskelutveckling hos handjur.

Av: ÅsaF

Datum för publicering

  • 2007-04-20

Cave quid dicis, quando, et cui
Audiatur et altera pars

  • Redigerat 2020-09-12 14:50 av Grodan
Annons:
Upp till toppen
Annons: